PFAS i mensskydd: Vad vet vi just nu, och hur väljer du bort det?

Du har säkert sett det poppa upp i flödet: PFAS, "eviga kemikalier", hittade i mensskydd. Det är en av de mest sökta frågorna om mensprodukter just nu, och med rätta – det är inte direkt information du vill missa.

Här går vi igenom vad PFAS faktiskt är, var det hittats, och varför materialval spelar större roll än du kanske tror.

Vad är PFAS – och varför pratar alla om det plötsligt?

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser – ett samlingsnamn för flera tusen syntetiska kemikalier som används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. De kallas ofta "eviga kemikalier" eftersom de bryts ner extremt långsamt, både i naturen och i kroppen.

Forskning har kopplat vissa PFAS-ämnen till hormonpåverkan, och de ansamlas i kroppen under lång tid snarare än att utsöndras direkt.

Det som gör PFAS extra knepigt är att ämnesgruppen omfattar tusentals olika varianter, och lagstiftningen hänger inte alltid med. Ett fåtal av dem, som PFOS och PFOA, är förbjudna inom EU – men nya varianter utvecklas i takt med att äldre fasas ut, vilket gör det svårt för både konsumenter och tillverkare att hålla koll på exakt vad ett "PFAS-fritt"-löfte egentligen täcker.

PFAS är heller inget nytt fenomen kopplat bara till mensskydd. Samma typ av kemikalier har länge använts i regnkläder, non-stick-stekpannor, livsmedelsförpackningar och impregnerade textilier – i princip överallt där man vill ha en yta som stöter bort vatten eller fett. Det är alltså en bredare fråga om hur vår vardag är designad, där mensskydd bara är ett av flera exempel som fått extra uppmärksamhet på sistone.

Var har PFAS hittats i mensskydd?

Konsumentgranskningar, bland annat från den amerikanska organisationen Mamavation, har testat en rad mensprodukter för fluor – en indikator på PFAS. Resultaten visade spår i flera produktkategorier, men särskilt i menstrosor, där PFAS ofta använts för att göra tyget vätske- och läckagesäkert. Spår har även hittats i vissa bindor och, i mindre utsträckning, tamponger.

Det är alltså inte en generell "mensskydd är farliga"-story – det handlar om specifika tillsatser som används för specifika funktioner (som vätsketäthet), och de förekommer olika mycket beroende på produkttyp och tillverkningsprocess.

Varför blir det extra viktigt för just mensskydd?

Underlivet är slemhinnevävnad, vilket gör att det kan ta upp ämnen snabbare än till exempel huden på armen. Det är samma anledning till att vi redan skrivit om vad en ny studie visade om hormonstörande ämnen i tamponger – kroppen är helt enkelt känsligare för det som används här, jämfört med många andra produkter du använder i vardagen.

Lägg därtill att många använder mensskydd flera timmar åt gången, flera dagar i månaden, i decennier – och det blir tydligt varför det är värt att fråga: vad består den här produkten faktiskt av?

Är det bara produkten – eller även förpackningen?

Bra fråga, och svaret är: båda delarna räknas. Precis som vi skrivit om tidigare när det gäller förpackningens miljöpåverkan i mensskydd, är det lätt att bara fokusera på det som möter kroppen och glömma allt runt omkring. Fluorkemikalier och andra tillsatser kan finnas i flera lager av en produkt – inte bara i det som känns mot huden.

Så här jobbar vi på BAM

Vi lägger oss inte i vad andra testar eller vilka resultat de får. Men vi kan vara tydliga med vad vi själva gör:

• Våra tamponger är gjorda av 100 % GOTS-certifierad ekologisk bomull – utan syntetiska ytskikt.
• Våra bindor och trosskydd har ett ytskikt av bambu, certifierad enligt OEKO-TEX® och FSC®, med ett växtbaserat och biologiskt nedbrytbart baksidematerial
• Vi tillsätter aldrig vätska- eller smutsavvisande fluorkemikalier i våra produkter – funktionen "vätsketät" löser vi med materialens egna absorptionsförmåga, inte med kemisk behandling. 
• Ingen tillsatt parfym, inga syntetiska färgämnen, och ingen klorblekning. 

Det pågår dessutom ett arbete, lett från Sverige av Svenska institutet för standarder (SIS), med att ta fram en global standard för säkrare mensskydd. Vi tycker det är ett välkommet steg – hela branschen mår bra av tydligare krav, inte bara enskilda varumärken som väljer att vara transparenta frivilligt.

Vad kan du göra som konsument redan idag?

Kolla materialet, inte bara marknadsföringsorden. "Vätsketät" eller "läckagesäker" kan ibland betyda kemiskt behandlad.

Fråga efter certifieringar som faktiskt betyder något, som GOTS, OEKO-TEX® och FSC® – de innebär oberoende kontroll, inte bara ett löfte.

Var extra uppmärksam vid menstrosor, eftersom det är där PFAS hittats mest frekvent i granskningar hittills.

Håll dig uppdaterad. Det här är ett område där ny forskning och nya rapporter kommer med jämna mellanrum.

Sammanfattning

PFAS i mensskydd är inte skrämselpropaganda – det är ett verkligt och växande forskningsområde, med tydligast fynd hittills i menstrosor. Det bästa du kan göra är att välja produkter med certifierade, växtbaserade material och vara skeptisk till vaga påståenden om "läckagesäkert" eller "hållbart" utan förklaring bakom.

Vill du testa mensskydd där du vet exakt vad du får? Kolla in våra tamponger, bindor och trosskydd – certifierade material, inga onödiga tillsatser.